Exempel dispositiv lag

Hur utläser man om ett lag är tvingande alternativt dispositiv?

Hej!

Tack för att ni vänder dig till Lawline med din fråga.

Lagar är kapabel vara dispositiva eller indispositiva, det vill säga tvingande. Dispositiva lagar kan man avtala bort och alltså inte följas, medan indispositiva lagar inte kan avtalas bort, utan måste följas.

Ett bra exempel vid ett rättsområde som innehåller både dispositiva och indispositiva lagar är köprätten. inom Köplagen, där det rör sig om två jämbördiga parter, har lagstiftaren valt att göra lagen dispositiv. Att Köplagen är dispositiv framgår av 3§ Köplagen. Jag kopierar in 3§ Köplagen så att ni kan se hur detta ser ut när enstaka lag är dispositiv.

3§ Köplagen: Lagens bestämmelser tillämpas ej i den mån annat följer av avtalet, från praxis som har utbildats mellan parterna eller från handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna.

I Konsumentköplagen, däremot, är parterna inte jämbördiga och lagstiftaren har därför valt att göra lagen tvingande

Dispositiv lagstiftning innebär att man kan avtala bort en lag. Indispositiv lagstiftning innebär motsatsen, nämligen att lagen är tvingande för parterna. På din fråga finns tyvärr inget direkt och allt omfattande svar, då du inte nämner vilken lag du avser med din fråga. Följande exempel kanske hjälper dig ändå vidare. 1 dispositiv lag arbetsrätt 2 Skillnaden mellan dispositiv lag och tvingande lag Dispositiv lag. Köplagen är ett exempel på en dispositiv lag, som parterna i ett avtal kan välja att avtala bort i del eller i sin helhet. Köplagen gäller vid avtal mellan två näringsidkare eller mellan två privatpersoner, såvida dessa inte avtalat om annat. 3 dispositiv och indispositiv lag 4 Exempel på subsidiära lagar i svensk lag är förvaltningslagen och skadeståndslagen. I fallet skadeståndslagen tillämpas exempelvis produktansvarslagen och trafikskadelagen före skadeståndslagen i de fall som täcks av dessa speciallagar. [2] Se även. Dispositiv lag; Semidispositiv lag. 5 Exempel på dispositiv lag Köplagen är ett exempel på en dispositiv lag. Köplagen gäller vid avtal mellan två näringsidkare och mellan två privatpersoner, såvida dessa inte avtalat om annat. 6 Exempel på semidispositiva bestämmelser i svensk lag är delar av Lagen om anställningsskydd (LAS), som bland annat möjliggör att göra avvikelser från LAS turordningsregler genom kollektivavtal. [1] Se även. Dispositiv lag; Subsidiär lag; Källor. 7 indispositiv 8 Motsatsen till dispositiv lag är tvingande lagstiftning, ett exempel på en sådan lag är konsumentköplagen. 9 Köplagen är ett exempel på en dispositiv lag, som parterna i ett avtal kan välja att avtala bort i del eller i sin helhet. 10 Bokstavstolkning innebär att man gör en logisk-grammatisk analys av lagtexten. Det betyder att man försöker utreda vilken grammatisk och språklig innebörd som bör läggas på texten. Texten står så att säga på egna ben. Restriktiv tolkning: Den restriktiva tolkningen innebär att förbudet ges en snäv betydelse. 11 Dispositiv lag – Semidispositiv lag En semidispositiv lag är lag som får avtalas bort helt eller inskränkas på ett bestämt sätt, t. delar av Anställningsskyddslagen som kan avtalas bort med kollektivavtal enligt 2 § 3 st. Semidispositiva kan t. utgöra en grundläggande rättighet eller skydd för en anställd som sedan genom avtal. 12

dispositiv eller indispositiv lag?

Hej,

Dispositiv lagstiftning innebär att man kan avtala bort enstaka lag. Indispositiv lagstiftning innebär motsatsen, nämligen att lagen är tvingande för parterna.

På din fråga finns tyvärr inget direkt samt allt omfattande svar, då du inte nämner vilken lag du avser tillsammans med din fråga. Följande modell kanske hjälper dig ändå vidare:

Exempel på dispositiva lagar är avtalslagen samt köplagen. I köplagen finns det 3 § liksom handlar om "avtalsfrihet" samt där stadgas det för att "lagens (alltså Köplagens) bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer från avtalet, av praxis [] eller av handelsbruk alternativt annan sedvänja []".

Ett annat exempel för en dispositivt stadgande är 1 § skuldebrevslagen som lyder, ”utfärdar någon skuldebrev, svare han för sin förskrivning; dock äge han, var ej annat må anses avtalat, utan hinder från förskrivningen göra gällande invändningar beträffande rättsförhållande som föranlett handlingens utfärdande”. Den kursiverade delen vis