Vad är icke kognitiva förmågor

Rapport: Betydelsen av icke-kognitiva förmågor

I en ny rapport ifrån Skolverket beskrivs forskning kring kogntitiva och icke-kognitiva förmågor utifrån en konferens likt Skolverket anordnade våren Icke-kognitiva förmågor är faktorer såsom självdisciplin, attityder, självbild alternativt samarbetsförmåga. Vilken roll agerar den typen av färdigheter i individens skolgång samt senare karriärer? Läs rapporten här (pdf).

Läs artikeln hos Skolverket

Det här är Skolporten

Skolporten AB är ett politiskt, religiöst och fackligt obundet företag. Verksamhetens kärna existerar omvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma inom skolan.

Omvärldsbevakning
Vi bevakar en hundratal nyhetskällor, organisationer samt myndigheter. Varje vardag publicerar vi de viktigaste skolnyheterna på vår webb samt sammanfattar dem i kostnadsfria nyhetsbrev. Vi bevakar även vetenskapliga artiklar och tidskrifter. varenda år intervjuar vi ovan forskare som disputerar inom områden som är relevanta för förskola/skola

Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Forskning m.m. om individuella faktorer bakom framgång Rapporten beskriver forskning kring kognitiva och icke-kognitiva förmågor utifrån en konferens som Skolverket anordnade våren Vad kommer ut av den svenska skolan?. 1 vad är perception 2 Vad innebär icke-kognitiva förmågor? Icke-kognitiva förmågor handlar om individers attityder, beteenden och socialt-emotionella sidor. Dessa anses ofta mer komplexa till sin natur och metodiken att mäta dem är långt ifrån lika utvecklad som när det gäller kognitiva förmågor. 3 kognitiva färdigheter betyder 4 Kognitiva förmågor delas in i fyra områden: Perception eller varseblivning är förmågan att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Annorlunda perception kan innebära att personen inte sållar mellan olika intryck utan allt blir lika starkt, eller att fokus hamnar på något mindre viktigt intryck som tar överhanden. 5 Kognitiva förmågor ska inte betraktas som statiska och kategoriska, som något som bara ”är”. Relationen mellan kognitiva förmågor och elevernas kunskapsutveckling är dubbelriktad. Utgångspunkten är att kognitiva förmågor är plastiskaoch stadda i utveckling. 6 Icke-kognitiva kompetenser kan vara mer komplexa och betydligt svårare att mäta. Studier har inte bara visat att icke-kognitiva förmågor kan ha stor inverkan på hur man lyckas, utan också att de påverkar de kognitiva. Icke-kognitiva förmågor spelar på detta sätt en dubbel roll. 7 kognitiv förmåga 8 Icke-kognitiva förmågor är då. 9 Forskningen här skiljer mellan kognitiva och icke-kognitiva förmågor där de senare utgörs av sådana faktorer som självdisciplin, attityder, självbild. 10 Dagens arbetsliv ställer höga krav på hjärnans kognitiva funktioner. Många yrken innehåller arbetsuppgifter som kräver mycket tankearbete med planering, problemlösning och beslutsfattande. Att arbeta i en miljö som överbelastar hjärnans kognitiva funktioner under lång tid ökar risken för utmattning och psykisk ohälsa hos. 12

För att ta sig fram effektivt i dagens samhälle tror forskare att varenda individ behöver skaffa sig en rad egenskaper liksom utvecklas främst genom socialiseringsprocessen. I en rapport likt lades fram till UNESCO talar man om utbildningens fyra pelare:

*lära att vara

*lära att veta

*lära att utföra och

*lära att leva tillsammans.

De fyra pelarna kan plats och en behöva konkretiseras och EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt utbildning kan bidra till detta. Dessa kompetenser handlar om:

*kommunikation på modersmålet

*kommunikation på en främmande språk

*matematisk, vetenskaplig samt teknisk kompetens

*digital kompetens

*lära för att lära

*social och medborgerlig kompetens

*initiativförmåga och företagaranda

*kulturell medvetenhet samt kulturella uttrycksformer.

Effektivt deltagande inom ett modernt samhälle kräver vissa förmågor och detta sätter onekligen igång funderingar om hur progressionen inom undervisningen skulle kunna titta ut från förskolan samt vidare i skolsystemet till ett positivt