Lockout eller strejke

Varslet innebär en förvarning om att konfliktåtgärder kommer att bryta ut, om man inte kommer överens. Arbetstagar-organisationen kan ta till övertidsblockad eller strejk, medan arbetsgivaren kan använda lockout.

Den part, som tänker varsla om konflikt, måste samtidigt med varslet också informera Medlingsinstitutet (MI) om sin avsikt.

Tillsättning från medlare

MI har en skyldighet att medla i arbetsmarknadskonflikter genom att tillsätta medlare.

På vissa avtalsområden, exempelvis dem som omfattas av Industriavtalet gäller en särskild förhandlingsordning , där även Opartiska ordföranden, OpO, ska informeras (istället för MI). inom dessa fall är detta OpO som fungerar vilket medlare. 

Hur lång tid inom förväg en part måste lägga sitt varsel

Motparten bör varslas minst sju arbetsdagar i förväg, det önskar säga lördag-söndag och eventuella helgdagar som ligger inom sjudagarsperioden tillkommer. Där detta finns särskilda förhandlingsordningar, är kapabel det förekomma andra ti

Strejke og lockout er konfliktværktøjer på det danske arbejdsmarked, der bruges til at presse arbejdsgiver og lønmodtagere til forandringer på arbejdsmarkedet. Strejke er, når lønmodtagerne nægter at arbejde. L ockout er, når arbejdsgiveren forhindrer lønmodtagerne i at arbejde. 1 vild strejk 2 Det betyder, at alle områder enten får fornyet overenskomterne eller ender i konflikt. Strejke: Kaldes også arbejdsnedlæggelse. Kan enten være varslet eller overenskomststridig. I det første tilfælde vil lønmodtagerne varsle strejken til at træde i kraft på et bestemt sted eller område med mindst 14 dages varsel. 3 strejkbrytare 4 Det svarer til lockout, som omvendt er arbejdsgivers værktøj i konflikten. Hvis din stilling og derfor du udvælges til at skulle strejke, skal du hverken arbejde eller møde op på din arbejdsplads. Formålet med strejke er at lægge pres på arbejdsgiver ved, at de ansatte nedlægger arbejdet. 5 Strejke eller lockout: Her er forskellen En konflikt kan udløses af enten arbejderne i form af en strejke eller arbejdsgiverne i form af en lockout. Her er det lærerne, der i demonstrerede, inden de blev lockoutet. (Foto: Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix/arkiv) En strejke blandt arbejdere kan mødes af et en lockout fra arbejdsgiverne. 6 Strejke og lockout. Det hænder, at der bliver varslet strejke og lockout som følge af eksempelvis overenskomstforhandlinger og lignende. Du kan dog kun blive omfattet af en konflikt, hvis du er medlem af en fagforening, som er omfattet af den igangværende konflikt. Bliver du omfattet af enten en strejke eller lockout, kan du her finde. 7 strejk kassa 8 Att en arbetsgivare tar till lockout handlar om att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att skydda sitt företag ekonomiskt. 9 Lockout – så funkar det. 10

Så fungerar varsel och konflikt

I praktiken är det endast facken som vidtar offensiva stridsåtgärder, det vill yttra som inleder en konflikt. Arbetsgivarnas kostnad för för att ta en konflikt existerar ofta så hög för att man vid hot ifall konflikt i stället väljer att träffa avtal, trots att innehållet inte existerar tillräckligt bra. Vid eventuell konflikt svarar respektive förbund på frågor. Kontaktuppgifter mot Svenskt Näringslivs medlemsförbund finns här.

När kan det bli konflikt på arbetsmarknaden?

Syftet till arbetsgivarna med att träffa kollektivavtal är att ett fåtal arbetsfred. Kollektivavtal medför fredsplikt, men parterna kan ändå vidta sympatiåtgärder – stridsåtgärder till stöd för ett avtalspart som inte omfattas av fredsplikt och såsom själv har vidtagit stridsåtgärder. När ett avtal besitter löpt ut eller sagts upp utan att berörda parter har enats angående ett nytt avtal råder avtalslöst tillstånd och därmed inte fredsplikt. Kommer parterna på arbetsmarknaden inte överens i en förhandling kunna de då besluta